Jag känner mig så hurtig även om det inte gick toppen idag. Men efter jobbet hoppa jag upp på cykeln och cyklade till gymmet för första gången. Det är drygt 8km, så det är en bra benträning plus att det går fortare att cykla än att åka komunalt och jag sparade 6dollar och just nu sparar jag alla pengar jag kan.
Kom dit och såg att vi inte vara många tjejer idag och vi var 5st vilket betydde att någon behövde träna med en kille. Så jag blir ihop matchad med en thailänsk kille som är sjukt stark. Eftersom jag tränar med en kille tar man i lite mer och pushar sig själv vilket är bra. Men jag hade troligtvis inte ätit eller druckit tillräckligt under dagen så efter uppvärming och styrka så kör vi olika kombinationer av slag och sparkar osv. Jag höll padsen först till killen och när han sparkade trodde jag att mina armar skulle brytas av på mitten. Även att jag hade skydd så gjorde det fruktansvärt ont så tänk att bli sparkad av han utan skydd. Men i alla fall när det var min tur kände jag mig lite svimfärdig och mina armar skakade. Så jag sa det till han och han såg till att jag fick sätta mig ner på en stol så de kunde ha koll på mig och så gick han och köpte en dryck som man dricker när man tränar :P vet inte hur jag ska förklara den. Men när jag höll flaskan skakade hela armarna och jag blev lite rädd. Såklart var det lilla thaimannen Ajan som hade passet och han kom och frågade vad som hade hänt och då började jag såklart gråta. Haha! Han sa "Dont cry, if you cry you will make me cry and all the other boys will start cry" Såklart fick det mig att börja skratta så det var bra :)
Efter lite vila så bestämde jag mig för att fortsätta, så jag fullfölde hela klassen och det kändes super bra. Efter klassen pratade jag med Ajan och han frågade om jag ville bli en fighter och jag sa att jag gärna vill bli det. Han tycker att jag ska bli en fighter och han ville göra upp ett träningsschema och låta mig gå matcher. Tyvär är ju min tid snart slut här vilket innebär att det inte blir något sånt för mig. Får ta upp det i Sthlm istället och bli en svensk fighter. Men mamma och pappa ska vara glada att jag inte går första matchen här med tanke på att jag inte är försäkrad. Plus om/när jag går min första match vill jag ha dem där. :) Men kände som en otrolig komplimang eftersom det är dit jag vill.

Men nu ska jag vila för jag är HELT slut. Armarna orkar knappt hålla upp och det är jobbigt att trycka på tangenterna.
Fick mitt bekräftelse mail om min biljett till Sverige nu! JIPPI! Så den 17juni kl12.45 landar jag på svensk mark!! SNART SNART SNART!!!!!!